This blogpost will be in Swedish, mostly because I can't translate some of the medical terms. If you can't read English. Ha ha! No.. But .. Try Google translate or something..  :)

För ungefär en och en halv månad sedan så svullnade mitt tandkött upp runt min vänstra visdomstand. Jaja, samma som alltid, jag blir tydligen smartare ( aka. Den växer lite till.. ). Men tji fick jag, den svullnade mer och mer och gjorde förbannat ont. Så ont att jag hade svårt att koncentrera mig på jobbet eller något annat överhuvudtaget. Ringde tandläkaren som petade lite på den ( aj ) och berättade sen att den var inflammerad eller liknande, sprutade in något i tanden ( fråga mig inte vad.. ) och gav mig recept på 1g Kåvepenin att ta i 10 dagar.

Jag älskar stora tabletter.. Inte.

Speciellt inte eftersom jag har superkänsliga halsmandlar som tjurade rejält under dessa tio dagar genom att svullna upp litegrann.

10 dagar har gått, fortfarande lite svullet och ena halsmandeln vill inte riktigt ge med sig. Tillbaka till tandläkaren som konstaterar att ja, det kommer fortfarande lite var när hon petar på den ( aj ). Spruta in lite till ( massa.. ) och sen recept på 1g Kåvepenin igen ( denna gången ber jag faktiskt om 500g tabletter, för halsmandelarnas skull ) och 400g Flagyl. Tackar så mycket och går därifrån, nu med en jävla massa tabletter att ta.

Var hos tandläkaren på tisdagen, onsdagen hade jag feber och stannade hemma från jobbet, torsdagen tvingar jag migsjälv till jobbet för att göra truckprov och blir där mellan 9-17.30. Superdopad. Men är den enda som får alla rätt på det skriftliga provet ( Tjoho! ). Superdopad som sagt. Kommer hem på kvällen helt däckad och får en feber som bara stiger, ipren hjälper inte för fem öre. Flagyl har inga roliga biverkningar heller. En av dom är att den sänker antalet vita blodkroppar.  Så det är bara till att ringa sjukvårdsupplysningens om ber mig att gå till läkaren morgonen efter om jag fortfarande har feber.

Vilket jag självklart har. Ringa läkaren, får en tid sent på eftermiddagen ( tack för den.. ). Hela dagen innan läkaren spenderas i sängen drickandes vatten och sovandes. Sen ner till läkaren. Läkaren tycker väl att det inte va bra, men det ordnar sig. Bort för att ta blodprov och när provsvaren kommer och det visar sig att jag har en sänka på 18,9 ( normalt är under tio tror jag ). 18,9 är helt normalt om du har en infektion i kroppen, inte när du har gått på penicillin så länge som jag hade dock. Läkaren lite mer allvarlig. Läkaren pratar med käkkirurgen på länssjukhuset, sen får jag prata med honom, sen pratar läkaren med öron näsa hals mottagningen på länssjukhuset och ville egentligen skicka dit mig men icke. Istället så ger dom mig Dalacin, en antibiotika ( tror jag ) som är lika bra som att få det intravenöst ( alltså rakt in i blodet.. ) och jag får maxdosen.

Man vet att man får bra grejor och mycket av dom bra grejorna när Apotekaren reagerar när man plockar ut det..

Den roliga twisten i det hela är att natten mellan lördag och söndagen så skulle jag åka iväg till Turkiet - Alanya i två veckor.  Jag va Inte speciellt sugen på det på fredagen men då jag sakta blev bättre med Dalacinet så bestämmer jag mig för att ändå åka.  Tack och lov för det. Dalacinet gör att jag blir frisk på de sju dagarna jag ska ta det. Jag får dock bara dricka vatten, men vad gör det när man är i underbara underbara Alanya? Söndagen börjar jag dricka lite smått, måndagen dricker jag lite mer och tisdagen lite till. Onsdagen bestämmer jag ska vara en vit dag då jag inte behöver chocka kroppen alltför mkt. Torsdagen vaknar jag upp med svullna mandlar. Igen. Mandlar stora som .. jag vet inte vad.. Skitsur. Förbannad. Ledsen.  Bara till att knapra ipren för att hålla febern nere ( i sisådär 45 grader i solen. mmm.. ) och spenderade halva fredagen på hotellrummet och sov för att låta kroppen vila.  Jag vet hur jag ska hantera mina halsmandlar då jag har haft problem med dom sedan jag var 19. Så dom va inte jättejobbiga, men jag va inte frisk heller under dessa dagarna.

Hem igen på söndagen, till jobbet på måndagen till ett jobb som inte är så glada över att jag är sjuk igen ( för jag var ju verkligen det.. ehh ) och ringde läkaren igen för en tid på onsdagen.  Han vet inte vad det är, ingen feber eller något heller ( för nu har det gått ett par dagar, jag har vanligtvis bara feber i två-tre dagar när dom svullnar upp ) men han vill inte ge mig mer piller, och det vill jag inte heller ha. Han skriver ut lite bricanyl och pulmicort för att se om det hjälper då det har hjälpt lite innan.  Jag jobbar onsd-fredag. Lördag söndag skulle spenderas i kassan, men lördagen så höll jag på att svimma i kassan. Hem igen, sjukskriven. Hemma ett par dagar till för att se om det går över, det gör det inte. Tillbaka till läkaren på tisdagen. Blir sjukskriven veckan ut för att se om det blir bättre av vila. Tråkigt nog så godkänns inte halsont som orsak hos försäkringskassan, annars hade jag nog fått vara hemma längre. Idag är det fredag. Vaknade imorse av att halsen gjorde ont som in i .. och den blir bara sämre ju längre dagen går. Nu på kvällen så har jag helst lust att skrika, svära och gråta var gång jag måste svälja. Ringde öron näsa hals kliniken runt elvatiden då jag vaknade, bara för att upptäcka att i vanliga fall har dom telefontid till 14.30. Utom fredagar ( såklart ) då som stänger 10.30...

Underbart.

På måndag måste jag tillbaka till jobbet.

På måndag ska jag ringa öron näsa hals kliniken och be dom lägga på ett jävla kol på min remiss. Jag vill ha ut mandlarna nu! Jag vill kunna jobba ordentligt, börja träna igen och kunna andas utan att dra i mig bricanyl.

Ibland så är livet förjävligt.

Bah bah dubbelbah!

I princip fem veckor av konstant krånglande av halsmandlarna.

Och dom har varit överjävliga sedan december.

Innan dess har jag kunnat överleva.

Nu vill Jag bara bli av med dom.

Nu .. Nu .. Nu!

(Kan vara eventuella felstavningar på mediciner och liknande.. Vilket jag skiter fullkomligt i )

And then I woke up and realised that I was in Sweden again. What happend? Yesterday I woke up in Alanya.. Yeah. The two weeks in paradise had ended. Back to work, back to same boring life again.

I miss Alanya - My second home.

Me and Ömer hade an interesting conversation a couple of days ago. I said that I love Alanya and I that I hate going home. He wondered why I love Alanya, is it the Party? The sun?

I love Alanya.

I know I've only been there three times, but every time the outline of the city and the castle comes into view from the transferbus, I start smiling. And I never stop smiling until I leave that outline behind me.

In my blogentry where I write about myself in Swedish, I ask where that girl went.

That girl, that always smiled, laughed, sang and danced.

The girl who had unlimited joy in her heart.

That's the place where she belong. Where she smiles, she laughes and sings, even when she don't know the words.

And she dances. With her whole heart.

And she loves.

With her whole body, mind, heart and soul.

I miss being her. But I love that she has a place where she belongs.

Mia - It's never worth worrying. Either fix it or forget it.

How's your Tetrisskills?

^^

I'm trying to find a new job aswell, since my current job has stopped giving me any satisfaction at all. I love the people that works there, but I can't seem to advance anymore in the company, mainly because my boss don't value the resources he already has. And they've cut down the hours quite heavily, so I'm only working 2-3 days a week. Which sucks. A lot.  I need some challenge, I love to climb higher on the ladder, learn new stuff, be an important person in the company etc. Too bad finding a new job right now is a bitch. Bah.

I know I've spelled a dozen things or more wrong, and my sentences is a bit messed up.

I'm just tired.

And hungry.

Food?

"Life"
Sitting.
Staring.
Thinking.
Pondering.
Hoping.
Dreaming.
Wishing.
Trying.
Realizing.
Crashing.
Running.
Crying.
Concealing.
Faking.
Smiling.
Repeating.

It's been a year. And what a year it has been.  I had to close down the blog due to my (now) ex boyfriend found it. And he wasn't happy about me writing stuff on the internet. So. I had to close it down for a while.
But hey!
I'm back!



And well. Maybe it's time for me to start doing this blogthingy again.
Stuff keep happening to me and I suppose I would amuse some of you.

For a few days I've been sitting on YouTube a lot.. That can't be good for your health.
I even got a YouTube account..
And thinking about starting to do my own vlogs.. But..
#1 I only have my oh-so-bad webcam. And a 8mpxl camera.
#2 I have no idea how to work with a program that can fix your videos..
#3 My english sucks! I hate my swedish accent. Bah

So.. It wont happen anytime soon.

xxx

.. and I'm awake..



Found this old picture of my little sister and my grandmothers dog Chicko.
Rebecca is now 15 years old and Chicko is no longer among us.
I'm going to try to locate my CD-backups where I've putted all my old pictures..
Couldn't find them on the computer.. Sadly.

I'm trying to clean out my computer at the moment. Going to install Windows 7.
So right now I'm moving all my stuff to my external harddrive.
Had plenty of trouble with my movies since a bunch of them are .img files and quite big
and my external harddrive can't deal with files that are over 4 gigabytes. So thats the reason why I'm
up this late. I'm waiting for the last film (on my own harddrive D:, I haven't even touched C: yet.. ) to finish..
I had to turn them into several Rar files instead to be able to move them. And one movie takes around one and a half hour. So I'm having lots of fun.. Yeah.. Or not..

I'm thinking about going to bed anyway since I'm planning on going to the gym tomorrow and run on a treadmill
for a while. I just need to move some great music to my Mp3-player then I'm good to go.

I don't know why. I haven't been working out and stuff since spring. I've been injured alot, and I still am.
My back still isn't OK but fuck that.. I want to get fit again. Last monday I went working out with Sanna
(the best Personal Trainer and friend ever!) and on wednesday we went spinning...
At 6:45 in the morning... Zzzz.. But we are doing it again this week. And tomorrow I WILL go to
the gym by myself for the first time ever and do you want to know the fun part?
I've been longing for it.
I wanted to go to the gym last friday but I had to work 7-18.45 so that was pretty fucked.
And then I worked saturday and sunday so tomorrow I can finally go.
Me, the laziest person ever wants to go to the gym..
I think hell froze to ice..


Hm.. I think I have to clean up this blog tomorrow.. I need to get a category for the YouTube-videos..
A new header perhaps? hmm.. We'll see.
But now.. I'm giving up.
I'm going to bed.. Sleep tight everyone.

xxx

---

Feel free to correct me if I've spelled anything wrong, just click "Kommentarer" and you can post a comment

---

 Matthew Perryman Jones - Save You

I wanna rock-n-roll
I wanna give my soul
I'm wanting to belielve
I'm not too old
Don't want to make it up
Don't want to let you down
I want to fly away
But i'm stuck on the ground

So, help me decide
Help me to make up
Make up my mind
Wouldn't that save you
Wouldn't that save you
Wouldn't that save you

Watched it all go by
Was it really true
Is that what it was?
Was that really you?

I'm looking back again
Tracing back the threads
You said i was a mess
Or was it just in my head

So, help me decide
Help me to make up
Make up my mind
Wouldn't that save you
Wouldn't that save you
Wouldn't that save you
(2x)

Something's gotta break
You gotta swing the bat
Too many years of dying
Why is that?

So, help me decide
Help me to make up
Make up my mind
Wouldn't that save you
Wouldn't that save you
Wouldn't that save you
(3x)

Glömde nämna vad som utlöste min senaste ångestattack.. Ni vet när jag får svårt att andas o jag får en järnring runt hela bröstet som gör så jävla ont att jag inte kan röra mig? och järnringen går runt hela mig så även ryggen gör ont?
Och hela ryggen, bröstet och halsen krampar.. Ja, ändå upp i käken..  .. Den ja.

Jo.. Igår kom någon fram till att jag är överviktig.. och nu menar jag inte viktig som i viktig utan VIKTig..
Japp. Jag är tjock.

Men det visste vi ju redan.
Men jag  h a t a r   när andra säger det till mig.
Och sen berättar att jag måste gå ner i vikt..
och  att jag måste sluta ta smör på mackorna, jag måste äta rätt.
och att jag måste träna, gärna hela tiden..
Så jag blir underviktig igen.
Gärna snabbt som fan.
Varför kan jag inte bara få göra detta i min egna jävla takt?
Jag vet hur jag funkar, jag tar en dag i taget.
Jag äter sakta, och slutar äta när jag är mätt.
Jag äter inte lika mkt godis längre.. även om ingen tror mig.
Nu ska jag bara försöka få rutin på tränandet.
Ska försöka träna en gång i veckan nu. Sen ökar jag på det efter hand.
Så... SÅ vill jag göra.

Orkar inte med mina ångestattacker..
Dom gör så ont.. så ont..

Hade så ont,  och hade det så länge att jag va tvungen att gå o lägga mig för att kunna slappna av
Absolutely fucking p e r f e c t

Skitdag. Först städar man huset med en fruktansvärt sur pojkvän.
Sen åker man till jobbet och allt möjligt går fel, lotter som är inlösta som inte borde vara det osv.
Sen ser man fram emot en kväll med P, men det sket sig så istället hamnade man hemma med sin fruktansvärt sura pojkvän. Som redan har ätit. Så du måste laga mat. Sen tittar du på TV.. Själv.
Alla andra är tydligen ute o festar.. Men det är lugnt, jag är ju tydligen gammal, gaggig och fruktansvärt  tråkig.
Så jag är väl hemma.
Sen kommer den fruktansvärt sura pojkvännen ner o tittar på tv med dig... I andra änden av soffan.
P e r f e k t  j ä v l a d a g